Nu kommer mannen hem snart. Äntligen! Det har varit en lång vecka. Mycket längre än jag trodde det skulle vara.
Han har fattats mig!
Aldrig att han får fara bort så länge igen. Tack och lov är det två lediga dagar kvar. Två dar att bara rå om varandra innan jobbveckan börjar igen.
29 april 2007
Slut på ensamheten
Upplagd av Jessica kl. 21:11
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 har en åsikt:
Grattis! ;)
Själv har jag precis åkt ifrån min... :(
Mysigt med återförening... ibland kan ju saknad vara bra.. men det får inte vara för länge. Önskar dig en härlig valborg.
Kram
Härligt ändå, att få längta lite, säger jag som får längta hela tiden :/
Annika: Jaa, jag tycker synd om er!
Lilltanten: Tänk att man har samma känsla och längtan till varandra efter snart 18 år tillsammans. Det måste ju betyda att man prickde rätt! ;)
Anna: Säger till dig som till Annika, jag lider med er! De enda som gläds i ert fall är nog SAS eller Skyways antar jag. ;)
Jag är imponerad. Vi har bara tio år ihop. Men det känns rätt. En stjärnvinst! Mysigt! Jag är glad för din skull.
Två. Två horn stod opp!
;)
Skicka en kommentar