Om att bo mitt i obygden

En av mina systrar kör bil till innebandyträningen varje torsdag. 40 mil ToR. Det är kanske inte så konstigt att jag är extra trött på fredagsmorgonen. Jag sitter ju ofta uppe tills 1-2 tiden på natten för att vänta hem henne. Det är ett gissel att inte kunna sova förrän man vet att de är hemma. Skabbig bil har hon också.

Det är likadant när min man är ute på vägarna. Även om jag vet att han är en bra chaufför och stannar om han blir trött, så finns ju andra bilar ute på vägarna, som kanske inte är lika uppmärksamma.
Ja, jag vet att jag är lite hönsig, de är ju faktiskt vuxna människor. Men det är svårt att inte oroa sig. Undrar hur jag blir när mina döttrar skaffar körkort? Stackars barn, säger jag bara...

Usch! Ibland skulle man vilja ha en teleporter.