21 februari 2007

Jag skulle slita honom/henne i stycken.

I normala fall så tror inte jag på hämnd. Men det finns undantag!

Om detta skulle hända något av mina barn skulle jag ta lagen i egna händer och gladeligen straffet efteråt. I mina ögon finns det INGA förmildrande omständigheter när det gäller våldtäkter mot barn. De får åberopa tillfällig sinnesförvirring, eller whatever, tills de blir gröna i ansiktet. Det skiter jag i!

Kemisk kastrering, lobotomi eller amputation är vad de kan räkna med i såna fall. Det sistnämnda klarar jag med glans, det andra kan jag läsa mig till, (går det fel så går det fel!) och till det första alternativet finns det förmodligen läkemedelssajter på internet som kan leverera coctails.


Bara så att ni vet vad ni har att vänta om ni försöker, era förbannade våldtäktare där ute. Ni är inte värda något annat.

1 har en åsikt:

Anonym sa...

Glöm inte bort cheferna som anställt personen. Glöm inte bort arbetskamraterna som ingenting anat, hört eller sett.