Tillfredsställelsen med att sätta sig på gräsklipparen är i det närmaste fullkomlig. Där kan jag sitta alldeles i fred och filisofera. Med hörselkåpor på och en rytande motor är jag för en stund helt avskärmad från omvärlden.
Och inte nog med att jag kan tänka, fundera alternativt tömma hjärnan så blir resultatet så bra! Gräsmattan alltså. Bort med alla skämmande strån. Puts väck med alla små asp-bebisar. Adjöss maskrosor.
Jag tror jag ska bli kommunalarbetare i nästa liv.
27 juni 2007
My darling gräsklipparen
Upplagd av Jessica kl. 19:42
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 har en åsikt:
Och därmed är det sommar även hos er :)
Oh ja!
Skicka en kommentar