Busy day

Dagen började med Barnens Kyrksöndag, där årets alla 5-åringar skulle få barnens bibel. Det var en pärs för vår kicka då hon är av den fisiga sorten.



Hon repade mod tillslut och gick fram, men det var med tårar i ögonen och mamma i släptåg.



Men mäkta stolt efteråt. När böckerna var utdelade och alla sånger sjungna, bar det iväg till församlingshemmet, där fika och aktiviteter väntade. Fantasirum, hinderbana och ansiktsmålning i all ära; roligast var det ändå att se hur hårt man kunde skjuta en boll i mål. Behöver jag säga att det var mest pappor där?

Väl hemma började vi flytta vår säng till ett annat rum. Det blev jättebra! Numera vaknar vi med sjöutsikt.

Slutligen fick jag äran att mocka stallet och hjälpa till med hopp- och dressyrpass för tvillingarna. De har blivit så himla duktiga, och myshästen deras är ju så bra läromästare. Som en liten professor.


Nu; Vila!

Go matn

Nu ska jag för första gången i mitt liv prova på att laga till blåmusslor. Det är ju så vansinnigt gott! Håll tummarna nu så att det går vägen. Jag vill ju inte matförgifta hela min familj. :O

Luleresan

Kraftigt censurerad!

Här har vi just fått in maten och alla är djupt koncentrerade på att skala hummer och gud vet allt vad det var. Senare under kvällen verkade det inte vara någon som brydde sig om att det slank ner en hel klo. Lite tuggmotstånd vill man ju ha.

Missfärgningen på min knoge är inte någon svit efter ett slagsmål utan en påminnelse om ett missriktat hammarslag. Förskollärarinnan till vänster är lite wild and crazy och sträcker försynt sitt långfinger i vädret.

Skärp er! sa fotografen. Och det gjorde i alla fall jag. Förskollärarinnan är lite skeptisk.

Här klurar min mamma (till höger) och min moster hur de ska ta sig igenom metalldetektorn med väskorna fulla med matsilver. Många smarta planer kom de upp med.

Sen dök det helt plötsigt upp en karl!

Och vi högg direkt!

En av mosters plan var att svälja matsilvret. Mamma har redan gjort det, och förskollärarinnan tänker på hur det ska kännas när det kommer ut.

Vid kvällens slut var det i alla fall inte någon under bordet, vilket var en högoddsare med tanke på allt som inhandlades. Fast jag undrar hur mamma tänkte när hon hängde upp handväskan på knäet. Var hon rädd att någon anorektisk dvärg skulle springa omkring under borden och sno väskor från överförfriskade 50+:are med Wellatonat hår?

Hur som helst, kul var det och vi hoppas på en repris nästa år!

Kåvepenin och femåringar

Så då är då hösten här med allt vad det innebär; långkalsonger, frost i gräset och streptokocker i halsen. Tyvärr är det lillan som drabbats. Inte så att jag önskar att de äldre barnen fått det i stället, men de har lättare att få i sig kåvepenin.

2,5 ml / 3 ggr per dag. Det låter inte mycket, men att få det i munnen och ner i magen på en tjurig 5-åring är ett helt företag.

Nån som har bra tips på relativt billiga mutor?

Klockren första mening

Så här är tydligen jag som förälder. En del stämmer i alla fall. ;)

Coola föräldern softar med barnen

Coola föräldern tar griniga barn med jämnmod.

Foto: Colourbox

"Det löser sig" är mottot

Är du avsvimmad? Hög? Febrig? Nejdå, det är bara en mycket avspänd förälder som ligger utslängd på bänken i lekparken.

Den coola föräldern rycker lätt på axlarna medan barnen sliter i varandras hår, river ut innehållet ur skafferiet leker affär med mormors juveler. Äsch, ingen fara på taket, det där löser sig säkert av sig själv, är ditt motto. Blir du bjuden på musikfestival är det inga som helst problem. Du packar bara ner lite saft och kex i vagnen och rullar dit med ungarna i släptåg. Barnen ska inte få hindra dig att se ditt favoritband - du hindrar inte barnen från att smula sönder alla kexen och pilla in smulorna i högtalarsystemet. För i den här familjen är vi softa mot varann.

Läser: Något som inte handlar om föräldraskap.

Pratar dig varm för: Att våga resa till Burma med barnen.

Skulle aldrig: Flytta till radhus bara för att det är barnvänligt.

Terri Herrera Eriksson


Här kan du testa dig.

Familjetragedi

”Går inte att fatta”

Linnea Sandberg, 19, omkom i flygolyckan i Phuket – nu sörjer Arvidsjaur Pappa Ulf: Vi försöker finnas till för varandra.

Min lillasysters klasskamrat.

Ett alldeles för kort liv.
En livslång sorg.

Givande telefonsamtal

Ännu en myndighet...


Jag: - Jo, jag skulle vilja veta vad jag ska skriva på raden angående 'ditten'?

Hon: - Där skriver du bara bla-bla och det.

Jag: - Ok! Sen har jag gjort 'datten'. Var markerar jag det?

Hon: - Nu är det ju så att jag inte är din handläggare längre...

Jag: - ? Nähä?

Hon: - Nu har du en handläggare i storstan.

Jag: - ? Jaha?



Det är ju bra att man får veta...

Jordvärme på!

Ja, det syns väl vad jag vill förmedla...







Klicka på bilden om ni inte ser tydligt nog...

Nej, jag är inte död.

Under veckan som varit har det hänt en hel del. Därför har mina djuplodande och uberintelligenta inlägg lyst med sin frånvaro.

Här kommer en snabbuppdatering.

Jag har fått jobb. [paw rihk-tight] ! En liten tjänst fram till jul, men det är bara så WOW!

Våra företag har gått in i högsäsong. Jag arbetar inte längre aktivt där, men det tar på ändå. Jag verkar bli trött av att se andra arbeta?!

Jag har i helgen varit till Luleå och sett showen Ladies Night. (klickbar länk) Det återkommer jag till senare. (Jag måste se vilka bilder jag kan lägga ut, utan att bli lynchad av övriga inblandade.)

Obildbar?

Idag hade vi föräldramöte för klass 5A. Information om diverse saker, typ att ha med sig ombyte efter gympan. (Jaa? Det är tydligen inte självklart.) Hur stor klasskassan var för tillfället. (När det blev aktuellt för val av representant till skolrådet, var jag vansinnigt upptagen av att studera sprickbildningarna i taket.) Tidsbokning för utvecklingssamtal. Inneskor. Mm, mm.

Gäsp...

Sen blev det tal om läxa. Matteläxa.

Det slutade med att fröken hade lektion för några av oss, i delämnet snabbdivision. Jag fattade ingenting och fingrade tacksamt på min fick-miniräknare.

BTW!
X, Y och Z är bokstäver! Det är vad jag minns från min skolgång. Eller vill minnas i alla fall.


Hoppas, hoppas hoppas att de släktar sin far när det kommer till skolarbete...

Nr 10 000

Är det nån som känner igen sig?

Nyfiken

Vem kommer att bli besökare nr. 10 000?