Tteam

I morgon ska vi på kurs, jag och tvillingarna. Tteam och centrerad ridning står på agendan. Flickorna ska ha med sina ponnyer, men själv får jag nog åka utan häst. Inte för att hästen är halt, utan för att jag är det. Igår så fick nämligen min fot agera underlag för den större ponnyn. Den ser ut därefter nu.

Lätt blålila med tillhörande svullnad.

Det är synd, jag var så sugen på att rida och arbeta min häst.


Idag har vi haft riktigt aprilväder. Blöta snöflingor stora som assietter har varvats med solsken, som följts av stormbyar. Så nu är det lagom isigt på vägarna när det fryser till på kvällen.

Läste jag inte nånstans att folk sitter på uteserveringar och äter? Det måste vara i nått annat land...

Var är dina vänner?

På den här sidan kan ni lägga in telefon nummer för att sedan se var just den mobilen befinner sig. Välj vilket land och knappa in det nr. som ni vill 'spionera' på.

Programmet använder GPS-tracking och kan leta reda på telefonen inom en radie om 10 meter.

Ganska häftigt.

En dag på landet

Jag läser Tolstoj´s 'Anna Karenina' och dricker en kopp kaffe, Nicke äter lunch, och Kira vräker i sig piller. Då kommer plötsligt posten. Vad kan den ha med sig för skoj idag?


Det oreangea kuvertet!

Sell it to the old people, girl!

Släpp fångarna loss

Inspirerad av Annika och hennes härliga vårbilder, tog jag några från den norra delen av landet.

Utvilad av semestern.

Nu när man under två veckors tid levt ett totalt ansvarsbefriat liv, så blev det en rejäl omställning att komma hem till vardagen. Helgen har egentligen bara gått åt till att vila och sova.

Igår efter vi vart ute med skotern på sjön och fått i oss lite bensinångor och grillad korv, så var det skönt att komma in och se SAIK med nöd och näppe slå SSK i kvalserien. Efter middan blev jag friserad av lillan, och det slutade med att jag somnade på soffan kl. 19 för att vakna kl. 3! När jag väsande frågade min man varför han inte väckt mig när han gick till sängs, så fick jag till svar att jag var död som en gädda. Jag kan inte ha varit någon vacker syn med andra ord.

14 timmar sov jag.

Det var skönt, och behövligt.

Mera bilder

Vecka 2 åkte vi söderut med lokalbuss från Bangkok mot Koh Samet. Den stannade mitt i Rayong, så vi blev tvungna att ta taxi ut till piren.


Upp på ett flak tillhörande en Mitshubishi, i 110 knyck. Tyvärr så hade chaffisen tänkt lura oss, så han stannade innan piren så att vi skulle köpa dyra båtbiljetter och transport därifrån ut till båtarna.


Biljetterna fick vi billigt efter påtryckningar, och transporten vidare blev gratis. Moppe med sidovagn åker man inte varje dag. I varje fall inte lastad till bristningsgränsen.


Vidare från piren blev vi anvisade plats på en gammal(!), överfull lastbåt. Singelsäckar, plankor, kedjor och en massa folk. Lite oroade var vi, då vi inte såg till några flytvästar heller.


Eftersom vi kom fram så sent till ön, så hann vi inte fixa något bra boende. Rummet vi fick luktade riktigt illa, och varje gång vi startade ac-n så spyddes det ut mögelsporer.


Fast toaletten var ganska kul. Snålvariant på golvbeläggning. Sten.


Tack och lov så hittade vi dagen efter en annan strand med jättefina bungalows som vi hyrde resten av veckan.

Uppdaterat

Nu har jag lagt till lite text till de första bilderna.

Påminn mig om...

... att nästa gång jag åker till Thailand så ska jag:

1. klippa mig! Jag ska inte fara till ett ubervarmt land med hår lika tjockt som en sibirisk pälsmössa.
   
   
2. ha lärt mig uppskatta alla offentliga toaletter i Sverige. Även de som inte är rena.
   
   
3. alltid ha med mig eget toapapper, så att jag slipper torka mig med delar av lillans söndersnuttade snuttefilt.
   
   
4. inte tro att jag kommer att hitta några kläder som passar eftersom jag är i 'använder-du-större-storlek-än-160-cl-så-är-du-en-gigantisk-kvinna-landet.'
   
   
5. åka direktflyg så att jag slipper en 24-timmars resa enkel väg.

.

Ibland vill man inte veta.

Vad är det för människor jag lockar till mig på bloggen. När jag kollade senaste månadens sökningar så dök det upp fraser som

"jag låg med min svärfar",
"jag vill ha sex med min mamma".


Bort från min blogg! Bort, bort, booort!

Vilka människor!

Första veckan av semestern tillbringades i Chiang Rai. En "liten" stad enligt vår thailändske vän B, för där bor det bara 1,5 miljoner människor. Se där! I min by, där jag växte upp bor det 15 människor.

Vilket otroligt folk de är! Vänliga, glada, pratsamma och totalt oblyga. Var vi än gick så blev vi varmt mottagna och de hälsade glatt. Den som efter ett tag tyckte att det blev lite jobbigt var lillan. Det lilla hår som hon lyckats spara ihop under 4.5 år är än så länge ganska ljust, och det fashinerar thaifolk.



De vill ju i motsats till oss västerlänningar vara ljusa i hår och skinn, så det tog alla tillfällen i akt att känna på lillans hår och bleka barnaarmar. Efter 4 dagar sa hon, '-Det är jobbigt att vara så här gullig!' Ingen blygsel där inte.


Av allt vi hann med där uppe; elefantridning, besök i kungamoderns fantastiska trädgård, en dag i The Golden Triangle, ett besök på Thailands norraste punkt mm, så var den mest minnesrika dagen när vi hälsade på hos B:s lärarinna som driver ett barnhem, samt hos B:s föräldrar.


Att få komma hem till dem och få det mottagande vi fick går inte att beskriva i ord. Innan jag hunnit ur bilen hade hon tagit min hand, och ledde mig vänligt men bestämt in i huset. Där fick jag kramar och klappar. Eller, hon strök mig på armar och rygg, och fullkomligt strålade.







Fast de inte förstår ett ord engelska så visade de oss runt byn och på deras arbetsplats.










Hos grannarna blev det ännu mer klappar och skratt, och man kände sig välkommen på ett sätt som man sällan får uppleva i Sverige.


Dit kommer vi att fara igen, och förhoppningsvis kunna stanna längre!

Shit happens.

Jag tittar igenom bilderna från Thailand och det som slår mig är att nu kommer folk att tro att jag är med barn. Så jag dementerar det här och nu.

Nej, jag är inte havande. Jag har blivit tjock.

Nu fattas det bara att det kommer krypande en desorienterad thailändare med andnöd från något av vecken som bildats mellan mina bilringar. Skulle inte förvåna mig om det fastnat någon där så trångt som det var i Bangkok.

6 underligheter hos mig.

Jag har blivit utmanad av Annika. Här gäller det att lista 6 st underligheter och egendomliga saker om sig själv.

1. Jag är en jävel att backa med släp. Då spelar det ingen roll om det är en liten Lööve eller en 2-tons Kabe. Får in dem vars som helst.
   
   
2. Jag har ett SM-guld. I vad kan ni ju spekulera ;)
   
   
3. Det äckligaste jag vet är när någon sitter och petar loss gammalt 'sol-skinn' eller klämmer finnar. INGEN kan få mig att titta på eller prova själv! Uärk!
   
   
4. Jag har brutit näsan 5 gånger. 4 gånger när jag spelat fotboll och en gång när jag spelat volleyboll.
   
   
5. Jag har handmjölkat en fjällko som sparkades bara för att jag inte kunde få igång mjölkmaskinen. Kon hade juverinflammation och jag hade koskräck.
   
   
6. Jag jagade upp min man mitt i natten för att han skulle schasa ut hönsen jag såg i köket. Jag var livrädd och han var arg. Jag drömde och han fick inte sova. Har också sovit mig igenom en jordbävning på nästan 4.0 när vi var i Turkiet.

Skickar vidare utmaningen till Dizzy Nixon, Momme, Lokesson, Ian McOwen, Madde och Vildrenen.


REGLER: Den som blir "tagen" ska skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Därefter väljer den "tagna" spelaren ut sex nya bloggare och gör en lista med deras namn. Efter det är gjort skriver han/hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit "tagna" och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Reallity bites

Hon är hemma nu! Men rejält jet-laggad.
Lite bilder från Chiang Rai, Koh Samet, Rayong till att börja med.


















Badstranden på Koh Samet. Här hade vi stannat till på en marknads-
plats i Mae Sai.

















Det vi först trodde var en fågelskrämma på ananasplantaget visade sig vara ägarinnan. Jag och lillan på elefanttur. Det är elefanten , som har svans.
















I Mae Fae Luang´s trädgård. På snorkling i Koh Samet. Där upptäckte vi, som aldrig snorklat tidigare, att om man blåser luft ur näsan med masken på så blir det roliga ljud.















Här tillbringade vi mest tid. I skuggan.

Tillsammans med några härliga ungar klädda
i vackra dräkter som visar vilken stam de tillhör.


.

Hej då!

Säger hej då idag, då jag inte tror att jag hinner imorgon. Det kommer nog att vara tillräckligt virrigt här ändå.

Jag hoppas att alla mina läsare här uppe får ett riktigt härligt sportlov med likadant väder som vi har nu. För i så fall kommer ni att vara lika solbruna som vi, i ansiktet i alla fall. ;)

Till er som bor längre söderut, ha det riktigt, riktigt bra!

Kanske, kanske slänger jag in något om jag får tid och möjlighet.


Annars hörs vi när jag kommer hem.

Heeej dååååå!!

Analyze this!

Annika kom med en utmaning.

Jaa, detta är vad som för tillfället ligger på mitt sängbord, i bokväg.

Överst en bok som heter Explosiva barn. Den har jag lånat från stället jag jobbar på, och handlar om barn med svårigheter.

Under den finns en massa barnböcker. De flesta om Plupp men även Paddington.

Och underst, paradnumret i den här bilden. Det som talar om vem jag EGENTLIGEN är. Taxeringskalendern 2007 för Norrbotten.







Bakom böckerna ligger några välgödda dammråttor och en tandställning.

Gud, så romantiskt.

Intriger!

Tänk så mycket spännande det kan hända när man är ute på bio. Förlåt M, men jag måste få berätta. Det är ju så komiskt!

För ett par månader sen så sprang jag ihop med en av mina kusiner inne på matvaruaffären. Han var i full färd med att få tag på någon som ville följa med honom på bio. Eftersom det var en film som jag också planerat att se, så sa jag att han kunde ringa mig ifall han inte skulle få tag på nån annan.

Hursomhelst så kom han hem till oss efter ett tag och sa att han nog fick nöja sig med mig, alla andra var upptagna.

Vi åkte in, tillsammans, och hittade bra platser där vi slog oss ner. Min kusin och jag har en åldersskillnad på en cirka 6-8 år, och har vuxit upp tilsammans. Vi står varandra nära och pratar om allt och ingenting. Viskar, skrattar och har riktigt kul ihop.
Några minuter innan filmen skulle börja hade det kommit mycket folk, men ingen hade satt sig bredvid oss, utan i en ring runt. Besynnerligt, tänkte jag, och viskade till M att 'nu tror folk att vi dejtar! Men tur att alla vet att vi är kusiner.'

Aaarhg, väste han tillbaka. Det går ju inte! Jag ska ju försöka få till något med X!
Kan tilläggas att han är skild sen ett år tillbaka och har just börjat komma tillbaka efter skilsmässan.

Några veckor senare kommer han förbi hemma hos oss igen och hinner knappt innanför dörren när han säger 'Jaahaa, nu är vi visst ihop, och din man vet ingenting! Jag är en snusker som scorar kusinen, och du har en kris!'
Jag började skratta, men han ser butter ut. 'Hur ska jag kunna få mig en tjej nu?' Stackarn, allt för att jag ville gå på bio.

Det är nog inga problem tror jag. De som är singel och inte limmar på honom nu när han är ledig får skylla sig själva.


För det mesta är det trevligt att bo i ett litet samhälle, men ibland kan det bli en aning jobbigt. Undrar vem man är tillsammans med nästa år? Enligt de som vet.

Fler användningsområden för din laptop

En laptop är inte bara en laptop. Den kan vara så mycket mer!
The computor is personal again.

En sorgens dag

Idag begravs vår vän och arbetskamrat.

Gråt ej vid min grav
Jag finns ej där

Jag finns i solens spegelblank på havet
Jag finns i vindens lek över sädesfälten
Jag finns även i höstens stilla regn
Och i Vintergatans stjärnahär

Och när du en tidigt morgon väcks av fåglar
kan det vara min röst du hör

Gråt inte
Vi träffas snart igen

Jan Hall